torsdag 20 december 2012

Den otänkta tanken…




Som jag tidigare har skrivit är jag ytterst mån om att göra någon skillnad numera. Att vara en mängden är liksom inget roligt längre. Den där jävla Jante kan mer eller mindre fara åt Helvete tycker jag…

Jag tillhör en grupp människor som gärna vill formulera tankar som inte nödvändigtvis kan appliceras pragmatiskt. Någon form av filosofiskt gångbara resonemang kan man väl kalla det för. Min egen uppfattning är att jag är ganska bra på detta och kom vid ganska tidig ålder fram till att man aldrig kan veta något säkert. Jag har även formulerat tankar om alla motsatsförhållanden som får perceptionen att fungera.

Jag är ständigt på jakt efter frågor eftersom den vise som bekant söker efter dessa snarare än svar. Det där är förresten ett uttryck man skulle kunna resonera lite kring. Jag vet att det finns det som menar att det inte alls förhåller sig på detta sätt! Men det är inte det här inläggets intention så jag lämnar det till en annan gång.

Här är det istället frågan om sökandet av den heliga Graal. I detta fallet består den av något helt och hållet abstrakt (vilket är min uppfattning om Graal oavsett, den är alltid abstrakt), nämligen den otänkta tanken! Ju längre tiden går och desto fler filosofer som kommer och går, desto svårare lär det bli att tänka en nyskapande tanke. Sokrates, Platon och Aristoteles hade en lätt uppgift framför sig, numera krävs det en aning mer…

Att utveckla någon annans tankar är inte riktigt samma sak och verkligen inte lika lockande men man får väl bita i det sura äpplet och låna lite här och där tills man får en snilleblixt. Förresten, om en tanke är otänkt, finns den då? Är det en del av vår verklighet eller är det helt enkelt ett antagande om vad som skulle kunna komma någon gång i framtiden. Jag är inte ens säker på att det går att hävda statistiskt att sannolikheten skulle visa detta vara troligt. Däremot känner jag att det borde vara så… Det gäller alltså att skapa ett logiskt resonemang som stöder denna känsla…

torsdag 13 december 2012

Tomma Tunnor?


Jag är nog egentligen bara helt avkopplad när jag skriver. Då kan jag släppa allt annat och bara låta orden fylla ut skärmen. Det behöver egentligen inte finnas en färdig plan för vad som ska skrivas, bara lösryckta idéer och en i förväg formulerad inledning brukar räcka för att jag ska kunna ljuga ihop en sida eller två. Jag blir koncentrerad på det jag gör och inget annat har egentligen någon betydelse under den tid jag sitter där och skriver – som nu. Jag kan glömma alla måsten och jag känner att jag får ur mig någonting. Någonting som förhoppningsvis kan göra skillnad!

Att göra skillnad är nämligen något som jag nyligen skapat mig en ambition att göra. Jag vet inte riktigt varifrån jag fått iden men antagligen är det väl någon film som har inspirerat mig. Kan man inte få ut något annat av livet kan man väl åtminstone få göra en skillnad? Sen kan man förstås fråga sig om vad man ska göra för skillnad, är det som jourhavande medmänniska eller som filosofen bakom vår tids största teologiska genombrott? Det spelar inte så stor roll heller.

Jag brukar intala mig att jag inte bryr mig om ifall jag får kredit eller inte för ett löst problem, det viktigaste är att problemet är löst. Inte vem som löste det eller hur mycket som krävdes för att göra det. Men det är en lögn tror jag. Det viktiga sakerna, de som innebär att jag syns och blir uppskattad vill jag nog trots allt ska förknippas med mitt namn och min person. Jag vill att folk ska känna till det arbete som jag har lagt ner på det ena och det andra som sedermera har visat sig vara lyckade projekt.

Detta behöver inte nödvändigtvis vara synonymt med att bli berömd och jag är inte ute efter något nobelpris. Men jag tycker att även jag borde förtjäna den uppskattning jag är värd. Jag har försökt mig på att bli bra på många saker men det jag alltid återkommer till är skrivandet. Det stör mig oerhört att andra människor, som inte besitter den talang som jag gör rent språkligt, lyckas nå ut till fler människor än vad jag gör. De som uppenbart har sämre kunskaper i ämnet än vad jag har men är mera högljudda. Krävs det bara att man är tillräckligt högljudd för att lyckas? Vad hände med kunskap och kompetens? Är det helt enkelt så att tomma tunnor skramlar mest?


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...