Skilj konsten från konstnären!

Ska man egentligen döma konsten beroende på vad man tycker om konstnären? Kan man särskilja de båda åt? Jag kan förstå att man inte vill gagna en person man inte tycker om eller som man anser ha förverkat sin rätt. Det kan såklart handla om ekonomiskt stöd i form av royalties eller annat. Jag har faktiskt själv varit i just den situationen. Jag ville inte längre stögja en vis person med mina skivköp. 

Men de skivor jag redan har? Blir de på något sätt sämre av att konstnären hittat på "hyss"? Fysiskt förändras de iallafall inte. Den är en svår balansgång så klart. Ska man bränna verken för att konstnären är en dömd pedofil? Seriemördare? Rasist? Är Michael Jackson mindre "King of Pop" efter leaving neverland (en dokumentär jag ännu inte har sett). Är Kevin Spacey en sämre skådis? Blir hans äldre rollgestaltningar plötsligt osebara? Betyder Gary Glitter mindre för glam- och glitter rockens utveckling?

Jag tillhör inte dem som nödvändigtvis uppskattar Woody Allens filmer. Men det beror sannerligen inte på hans person, snarare på hur han väljer att berätta sina historier. Jag anser att Roman Polanski gjort några av världens bästa filmer, alldeles till trots att han är på landsflykt från USA.

Hur resonerar ni? Skiljer ni konsten från konstnären eller är de båda ett synonymt begrepp?

Nu får det vara nog med vigilantism!!

Nu får det väl ändå vara nog med denna återkommande vigilantism?! Folk som blir lynchade i vårt demokratiska rättssamhälle trots att det, per definition, har betalt sin skuld till samhället. Jag vet inte hur nytt fenomentet egentligen är. Troligen har det till viss del alltid funnits. Men nu har det blivit än tydligare. Kanske för att jag har valt att delta mer aktivt i de olika nyhetsflöden som numera existerar. Det är helt enkelt enklare att ta till sig nyheter när de levereras i digital form till mobilen än när man var tvungen att skaffa sig en papperstidning eller bevaka radio och TV.

Nu senast handlar det om Josefin Nilssons tidigare pojkvän. Ingen har väl missat att det i dokumentären Älska mig för den jag är, framkommer att hon blev misshandlad av sin föredetta pojkvän, både fysiskt och psykiskt? Jag har ännu inte sett dokumentären kan tilläggas. 

Hur som helst. Den här före detta Pojkvännen, som idag arbetar som skådespelare, har alltså blivit rättsligt prövad i samband med det inträffade. Han har blivit dömd och fått ett straff. Staffet är dessutom avtjänat. Självklart kan man ha åsikter om det var ett straff som står i relation till den görning som han anklagades för men det är inte vår sak att döma i. Vi har ett domstolsväsende av en anledning.

Att man nu ställer in uppsättningar som vederbörande medverkar i, eller hindrar honom från att utöva sitt yrke är väl att ta lagen i egna händer. Jag säger inte att man behöver gilla honom men nog är en person som gått igenom alla juridiska kvarnar på ett sätt som vi enligt demokratiskt tillkommen lag inte ska dömas vidare av varken media eller företag. Skulden till samhället är betald genom avtjänat straff.

Så varför driver media upp en sådan häxjakt för att sälja några extra lösnummer? Det är ett skamligt förfarande som inte get något annat resultat än att fortsätta straffa den utsatte. Är man kändis är det ett livstidsstraff man får. Det spelar heller ingen roll om den mediala bevakningen skriver ut namn och identitet eller inte. Det finns så gott om amatördetektiver, speciellt online, att man räknar ut det tämligen snabbt ändå.

Skämmes tamejfan!