Varför säger vi Prosit?

Nyser någon, kan man ge sig tusan på att man hör ett ”prosit” någonstans ifrån. Ofta är det tätt inpå men även avlägset. Visst är det lite märkligt att en sådan kraftfull luftblåsning som en nysning är, renderar i en sådan respons? Efter en snabb sökning på nätet får jag fram en lista på samma uttryck, fast på olika språk. På Wikipedia kan man t.ex. läsa följande:

·                    engelska - God bless you!, Bless you! ([Gud] välsigne Dig!)

·                    franska - à tes souhaits! (må dina önskningar förverkligas!)

·                    tyska - Gesundheit! (Hälsa!)

·                    latinamerikansk spanska - Salud! (Hälsa!)^[5]

·                    rätoromanska - Viva! - (Lev!)

·                    spanska - Jesús! - (Jesus)

·                    turkiska - çok yaşa! (Lev länge!)

·                    ryska- будь здоров![bud' zdorov] (Var frisk)

·                    finska - Terveydeksi!- (Hälsa!)

·                    isländska - Guð hjálpi þér- (Må gud hjälpa dig)

·                    Grekiska - Γιτσες - "Jitses" - (Välsigne dig)

·                    Burmesiska - phe ya (Gud välsigne dig)

·                    Ungerska - Egészségedre (För hälsan, som man även säger när man skålar)

·                    Portugisiska - Santinho (Litet helgon)

·                    Polska - Na zdrowie! (För hälsan!)

Jag har också fått för mig att ”prosit” är motsvarighet till vårt ”skål” när någon höjer en bägare för att klinga glasen med någon i sin omgivning. Beroende på var man letar hittar man att man tydligen gör det i Tyskland och Österrike. Man hittar också den alternativa stavningen ”Prost”.

Wikipedia påstår även att ”prosit” är latin och betyder ”må det gagna” eller ”må det vara till nytta”. Det stämmer ju in på både nysningen, som rensar luftvägarna, och på supen, som förhoppningsvis gör den nytta den är skapad för att göra.