Här gick det vilt till...

Bilden är säkert ett år gammal men det hindrar ju inte att man förundras över folks underhållningsmetoder. Humor?

Dagens visdomsord från en sann poet!

Fördelen med att gå på marknad är att man ibland får tillfälle att ta sådana här fantastiska bilder! Aningen vulgär och provokativ kanske men budskapet är i alla fall tydligt!

Versatil – min styrka, min förbannelse.

Jag har gått och tänkt på det här ganska länge men liksom inte riktigt kommit till skott att skriva något om det. Det är ju så att om man ska komma någonstans här i världen – bloggvärlden etc., då verkar det vara behövligt att koncentrera sig på en enda sak, eller en grupp av saker som har en väldigt tydlig gemensam nämnare. Skriver man till exempel om film är det fördelaktigt att man skriver om en enda typ av film för att lättare kunna åstadkomma ett djup i den ackumulerade floran. Att blanda barnfilmer med de råaste skräckfilmerna på ett och samma ställe kräver sin man. Det är också ett säkert sätt att förvirra sina besökare.

Likadant är det om man skriver om musik. Vill man skriva om hårdrock och vad där tillhör i subgenrer är det inte rekommendabelt att samtidigt intressera sig för popmusik. Det är att förvirra sin publik.

Men om man nu faktiskt har ett personligt intresse i allt detta och inte vill nischa sig så smalt man kanske borde. Vad händer då? Jo, man får så klart ett oerhört stort arbete framför sig. Man ska inte räkna med att kunna sätta sig tillräckligt djupt in i någonting för att kunna bli expert, åtminstone inte om man har sitt skrivande som bi syssla.

Här befinner tyvärr(?) jag mig. Jag vill skriva om allting eftersom allting intresserar mig. Därför blir mina bloggar väldigt breda. Jag tycker inte om att begränsa mig och fastna i ett fack. Den som gör det missar helt enkelt så mycket intressant att man visserligen kan bli expert på en detalj men samtidigt missar ett helhetsintryck.

Men vad är egentligen bäst? Ska man välja bort det som känns mindre viktigt och bara koncentrera sig på essensen eller ska man köra sitt race? Men bredd finns det ju onekligen något för alla också.

Tvehågsen…?

Mitellans makt!

Jag har nyligen upplevt händelser som gjort att jag behövt nyttja mig av en så kallad mitella. Att gå in på detaljer känns ganska onödigt men faktum kvarstår, min ena arm har behövt hänga i en dylik uppehållarattiralj! Var vill jag komma med det här då? Jo, jag förstår plötsligt hur Ted Bundy lyckades lura sina offer. Det är nämligen så att mitellan har en oerhörd makt! Man kan komma undan med en hel del och är det något man har svårt för att göra fort nog, som folk annars skulle sucka högljutt över, är det istället helt ok! Man blir erbjuden hjälp med både det ena och det andra. ”ska jag hjälpa farbror att hålla kassen?” och liknande.

Nu är jag väl inte överdrivet förtjust vid att bli kallad ”farbror” men det är ju i alla fall bättre än gubbe och gubbjävel! Folk blir mer vänligt inställda, de trängs inte med en på bussen och det råder verkligen ingen tvekan om att man får sitta ensam när man åker in till stan. Det är ingen som prompt vill tränga sig in på samma säte. Det händer väl i och för sig inte särskilt ofta ändå, men nu sitter man, så alla säga, ännu säkrare!

Mest har det förstås varit damer i 50 års åldern som förbarmat sig och inte yngre diton som i Ted Bundys fall. Men jag är ju å andra sidan inte lika karismatisk heller. Jag äger inte de sociala färdigheter som skulle krävas för att totalt kunna dupera andra människor men onekligen är det något som vaknar hos framförallt det motsatta könet. Är det empati för mina svårigheter eller handlar det om någon sorts modersinstinkter? Jag vet inte…

Det här med filosofi...

Jag tänkte börja odla mitt intresse för filosofi lite mera och kanske även styra bloggen en del i den riktningen. I alla fall lär det i så fall dyka upp mer filosofiskt här framledes. Eftersom jag inte bestämt vilken inriktning jag ska forska kring, alltså fundera över, är det väl det första som måste kluras ut. Men å andra sidan, varför välja? Varför inte bara plocka russinen? Hur som helst känns det som att jag behöver utbilda mig själv i korrekta begrepp och terminologi kring ämnet om jag ska kunna förstå vad andra snackar om på ett adekvat sätt.

Kanske ska jag starta en helt ny blogg för ändamålet?