Nu har det gått ett tag sedan jag lade min mor i jorden. Ja,
jag gjorde det förstås inte själv utan det gick till så som sådana där saker
gör. I början kunde jag inte tänka på det överhuvudtaget, jag brast i tårar
omedelbart. Speciellt när jag just hade fått beskedet och vid tillfället befann
mig på Gekås i Ullared. Jag undrar fortfarande vad folk tänker som ser en vuxen
karl sitta och gråta i varuhuset…
Hur som helst har det nu gått ett tag och självklart ploppar
det upp en del saker i huvudet. Och eftersom jag tydligen har någon form av ADD
så kan det skifta väldigt snabbt. En sak som ständigt återkommer är en händelse
från när jag var, kanske tio år gammal. Jag minns faktiskt inte riktigt, det är
trots allt ett tag sen. Mamma kom hem från jobbet och hade med sig en KEMILÅDA
till mig. Det var något som jag hade velat ha länge. Jag tror till och med att
det var två stycken.
Vad man kunde göra med dem har jag förstås glömt men det var
lite olika provrör med olika ämnen som man kunde blanda och på så sätt få olika
kemiska reaktioner. Jag tror att det följde med någon sorts instruktion på
experiment man kunde göra och var som skulle hända om man blandade de olika
ämnena, men jag tror aldrig att jag läste den. Jag blandade och hade kul! Och
hittade till slut den optimala blandningen av soda, syra och vatten för att får
en riktigt cool effekt. Det är så som jag minns det i alla fall. I det
ögonblicket älskade jag min mamma mer än något annat på jorden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar