Höga tankar har jag väl alltid
haft om mig själv kanske? Jag vet inte… Men på senare år (läs de senaste tjugo
eller så) har jag insett mer och mer att jag inte är som alla andra. Det är på
gott och ont förstås men främst är det en egoboost att inse att de flesta
faktiskt kommer på skam när det gäller intellekt. Jag inser förstås att jag
genom att skriva detta bryter mot varenda oskriven lag som jag med Jante att
göra och att påståendet är så aggressivt mot min omvärld att jag säkerligen
kommer att skapa mig några fiender. Det har jag ändå några redan och vad spelar
ett par till för roll. De som inte kan acceptera att jag är som jag är kan ändå
fara och flyga.
För ett bra tag sen skrev jag en
hel del om mina upplevelser på olika filmforum, eller fourmliv i allmänhet. I
ett av inläggen behandlade jag bland annat narcissism och jag vidhåller
fortfarande att jag har stött på skolboksexempel ett par gånger. Jag anser mig
inte vara i närheten av dessa självgoda individer oavsett vilken form av
förskönande uttalanden jag gör om mig själv. Bara själva faktumet att jag
skriver om det här tyder på en medvetenhet som inte torde finnas i
skolboksexemplen.
Jag kan också skämta och
överdriva saken. Till exempel genom att jämföra andras IQ med deras skostorlek.
För mig är det humor. Vidare har jag också vid tillfällen med bestämdhet hävdat
att den totala intelligenskvoten har halverats vid min frånvaro. Det gjorde jag
på en tidigare arbetsplats. Det var också där jag gjorde mig tämligen impopulär
genom att fråga mina kollegor om de inte skämdes när de fick lön.
Men något som jag inte är bra på,
alldeles oavsett om det är intellektuellt betingat eller inte, är att
korrekturläsa. Det vill sig bara inte. När jag har skrivit en text, och jag vet
sällan när jag börjar var det ska sluta, så ska de publiceras ögonaböj. Det är
lite roligt det där, att inte veta vart texten är på väg. Möjligtvis ligger
tankeverksamheten, den medvetna tanken, en mening framåt i tiden. Det finns
inte större planer än så, i synnerhet inte när det gäller text av det här
slaget. Det gäller att låta tanken ströva fritt.
Så var började jag? Jag
ifrågasatte om jag var en narcissist eller inte. Och var slutade jag? Med att
låta tanka flöda fritt och undvika att korrekturläsa. Det där sista måste jag
bli bättre på. Verkligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar