För några dagar sedan förärades jag med det finaste man
kan få egentligen. Det är väl individuellt kanske men för mig var det en enorm
gest som jag verkligen inte tar lätt på. Så övergick en vänskapsrelation till
att bli en familjerelation. Jag fick en ny syster! Inte genom blod förstås, vi
är inte släkt på något sätt, vi bor inte i samma stad eller samma land. Vi har
bara funnit varandra på ett så pass djupt plan att hon för någon dag sedan
aviserade att jag hon numera inte räknade mig som sin vän längre, utan som
sin bror.
Fattar ni var rörd jag blir av det här? Det är så fint
att jag knappast vet vart jag ska ta vägen. Jag är omåttligt stolt över att jag
uppenbarligen lyckas vara till ett sådant stöd för en annan människa att jag
släpps in i dennes familj på det sättet. Och inte nog med att hon räknar mig
som sin bror, hennes mamma räknar mig som sin son också. Fattar ni vad stort
det här är för mig?? Det är så stort att jag nödgas använda TVÅ frågetecken!
Jag tar inte lätt på det här ska ni veta. Det här är
något som bara händer andra eller på film. Det är helt enkelt HELT JÄVLA
UNDERBART!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar