torsdag 6 februari 2014

Dåliga besked!


Ja, alltså inte för mig eller min hälsa utan för den som skickar något till mig för recension. Om denne någon har väldigt höga tankar om sitt verk och jag i min tur inte uppskattar konsten i det hela. Det kan vara film, musik eller litteratur. Oftast är det film eftersom det är det jag skriver mest om.

Det händer ibland att vederbörande verkligen inte uppskattar det jag har skrivit och kontaktar mig, ibland under obehagliga former. Ofta rör det sig om missförstånd men det finns de som verkligen inte kan ta att jag inte avgudar deras verk. Det stora flertalet är förstås stora nog att inse att det är en åsikt bland många men det hindrar inte de enstaka protesterna från att märkas i bruset. För en tid sedan fick jag till exempel en ursäkt sänd till mig per e-post. Det var en ursäkt för ett annat mejl som personen hade skickat till mig i ren affekt får man förmoda. Vad som stod i det första mejlet vet jag faktiskt inte för det fastnade turligt nog i cyberrymden.

Annars är det vanligaste att jag formulerar om något jag har skrivet. Andemeningen finns kvar och jag ändrar inte betyg eller något sådant, men det kan låta mindre aggressivt eller mer subtilt negativt med bara några extra ord här eller där. Ibland kan det bara behövas ett litet förtydligande av det som redan har skrivits eftersom jag kanske inte har varit tydlig nog eller menat något helt annat än vad som sedan läses av upphovsmannen. Allt som skrivs, eller rättare sagt, allt som uttalas på ett eller annat sätt, står i begrepp att misstolkas. Den som aldrig har blivit missförstånd för någon hen har skrivit eller sagt räcker upp en hand.

Oftast går det alltså att lösa. I och med att man skriver på nätet i digital form är det heller inget som är skrivet i sten. Det är inget som ska tryckas och sedan måste återkallas etc. Det finns egentligen inga hinder för var som kan göras. Dessutom uppskattar jag feedbacken, även om det är från en irriterad upphovsman. Jag ser hellre att det är på det hållet än att ”vanligt” folk skriver att jag ”tycker fel” vilket har hänt fler gånger än jag kan minnas. Dessa mejl är ofta väldigt hotfulla och använder sig inte sällan av personliga påhopp, ibland av sexuell natur. Det känns ofta som det handlat om att mäta penis på ett eller annat sätt och från början blev jag faktiskt kraftigt upprörd. Numera inser jag att dessa individer inte begriper bättre och måste få hållas. Det är inte det att jag medvetet skriver upp eller ner något bara för att få den typen av respons men det finns onekligen en del humor i det, lyteskomik i bristande självinsikt.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...