Jag är nu lika gammal som du var när du lämnade oss. Det
har gått några år och förlusten borde ha mildrats något. Det har den kanske men
det går lite i perioder, såret är alltid öppet. Vissa saker påminner mig mer än
andra och det går i perioder. Du var den enda som gick att diskutera riktiga
underfundigheter med, den enda med ett tillräckligt lingvistiskt intresse för
att tillgodose mina frågor.
Jag saknar dig när jag lyssnar på fantastiska texter med
annorlunda poänger och berättarteknik. Skulle vilja höra din åsikt, skulle
vilja utveckla vidare tankar och idéer. Men du är borta och du kommer inte
tillbaka.
Tack syster för allt du lärde mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar