Det är faktiskt sant! Jag
erkänner och har kommit över förnekelsestadiet. Vilken substans eller
företeelse det handlar om är jag dock inte villig att delge offentligheten i
nuläget. Ni får nöja er med ovanstående erkännande.
Man varför? Ja, det kans
man fråga sig. Varför missbrukar man? Finns det en inre rädsla som man måste
bedöva på ett eller annat sätt? Ja, kanske. Finns det belöningscentra i hjärnan
som måste stimuleras? Ja, sannolikt.
Om missbruk isig räknas
som sjukdom är inte självklart. Jag vet att t.ex. alkoholism klassas som det
men om det är själva beroendet eller missbruket som är klassat vet jag inte. Det
skulle säkert vara intressant att forska i. Däremot är det helt klart ett
dysfunktionellt beteende som är svårt att ta sig ur. Jag har nått första fasen,
jag har erkänt för mig själv att jag har problem. Det får räcka just nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar