Tomma Tunnor?

Jag är nog egentligen bara helt avkopplad när jag skriver. Då kan jag släppa allt annat och bara låta orden fylla ut skärmen. Det behöver egentligen inte finnas en färdig plan för vad som ska skrivas, bara lösryckta idéer och en i förväg formulerad inledning brukar räcka för att jag ska kunna ljuga ihop en sida eller två. Jag blir koncentrerad på det jag gör och inget annat har egentligen någon betydelse under den tid jag sitter där och skriver – som nu. Jag kan glömma alla måsten och jag känner att jag får ur mig någonting. Någonting som förhoppningsvis kan göra skillnad!

Att göra skillnad är nämligen något som jag nyligen skapat mig en ambition att göra. Jag vet inte riktigt varifrån jag fått iden men antagligen är det väl någon film som har inspirerat mig. Kan man inte få ut något annat av livet kan man väl åtminstone få göra en skillnad? Sen kan man förstås fråga sig om vad man ska göra för skillnad, är det som jourhavande medmänniska eller som filosofen bakom vår tids största teologiska genombrott? Det spelar inte så stor roll heller.

Jag brukar intala mig att jag inte bryr mig om ifall jag får kredit eller inte för ett löst problem, det viktigaste är att problemet är löst. Inte vem som löste det eller hur mycket som krävdes för att göra det. Men det är en lögn tror jag. Det viktiga sakerna, de som innebär att jag syns och blir uppskattad vill jag nog trots allt ska förknippas med mitt namn och min person. Jag vill att folk ska känna till det arbete som jag har lagt ner på det ena och det andra som sedermera har visat sig vara lyckade projekt.

Detta behöver inte nödvändigtvis vara synonymt med att bli berömd och jag är inte ute efter något nobelpris. Men jag tycker att även jag borde förtjäna den uppskattning jag är värd. Jag har försökt mig på att bli bra på många saker men det jag alltid återkommer till är skrivandet. Det stör mig oerhört att andra människor, som inte besitter den talang som jag gör rent språkligt, lyckas nå ut till fler människor än vad jag gör. De som uppenbart har sämre kunskaper i ämnet än vad jag har men är mera högljudda. Krävs det bara att man är tillräckligt högljudd för att lyckas? Vad hände med kunskap och kompetens? Är det helt enkelt så att tomma tunnor skramlar mest?