onsdag 25 mars 2015

Älska din nästa, åtminstone de som förtjänar det!



Hinner man skriva ett inlägg på 23 minuter? Ja, jag tänkte i alla fall att jag skulle testa. Grejen är att jag inte har en aning om vad jag egentligen vill ha sagt. Tanken med den här bloggen, som jag har haft på sista tiden är att skriva inspirerande inlägg. Det är kanske inte alltid det lättaste när man inte känner sig så inspirerad själv. Det går väl upp och ner i livet för de flesta av oss. Och ändå ska man försöka vara ett föredöme, hjälpa andra osv. Inte det lättaste alla gånger!

Så vad ska man skriva då? Jag skulle kunna ta religiösa organisationer i hampan och framhäva min åsikt om att det var länge sedan det egentligen handlade om religion i traditionell mening. Att det numera är mammon som står även denna del av samhället, men frågan är hur inspirerande det skulle vara? Det skulle väl snarare vara nedslående för dem som är inne i den cirkusen? Och med cirkus menar jag inte något negativt även om det kan låta så. Det är snarare ett sätt för mig att med väldigt få ord sätta ett namn på epitetet.

Jag är av den uppfattningen att det enda man egentligen behöver klara av för att vara en god medmänniska är att låta bli att ”kasta första stenen”. Det är naturligtvis grovt förenklat och självklart finns det fler aforismer som passar in på en god samhällsmedborgare. Om det nu är en god samhällsmedborgare man strävar efter att vara. Jag gör nog inte det. Däremot har jag förstått vikten av att vara en god medmänniska och jag gör mitt yttersta för att vara ett stöd för andra människor. Det får mig att må bra om jag kan vara till hjälp för någon annan.

Som många av er vet skriver jag på en bok om mitt liv. Inte det intressantaste livet i världen tycker jag. Men jag har ett par testläsare och jag får god feedback från dem. Det verkar som att det är en bra idé för mig att skriva. Jag resonerar som så att om det kan hjälpa en enda människa från att känna som jag gör, gjorde under uppväxten etc. så är det värt besväret. Se där, bara några minuter in i inlägget och redan har jag gjort reklam för min kommande bok, inte illa eller hur?

Jag har fortfarande 11 minuter kvar och vet fortfarande inte vilken inspiration jag ska kunna bidra med. Ska man vara exceptionellt petig kanske det i slutändan handlar om att vara en god medmänniska, att inte döma andra och att behandla andra som man vill bli behandlad själv. Det där sista är nog en grundförutsättning för hela existensen tror jag. Finns det inte människor som osjälviskt tror på dig, varför ska du tro på någon annan? Och tvärtom. Vänlighet föder vänlighet och ondska föder ondska. Var snäll mot din nästa. Lyssna. Och gör vad du kan för att göra din omvärld glad. Det är så jag resonerar. Självklart måste man även se till sig själv och om man ska må bra inom sig hjälper det heller inte att någon annan är en vänlig själ. Man måste lära sig att tycka om sig själv vilket inte alltid är så lätt.


Slutklämmen då? Vad har jag skrivit och sagt? Är det viktigt hur andra människor uppfattar mig? För några månader sen skulle jag sagt nej. Idag är jag inte lika säker. Vi behöver nog alla lite bekräftelse om det sen handlar om en klapp på axeln ”det där gjorde du bra”. Eller om något djupare spelar egentligen ingen roll, eller är åtminstone upp till var och en. Det var nog det jag ville säga tror jag och jag har tre minuter kvar. En bra rubrik… hmm…


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...