onsdag 4 mars 2015

För mig var det inte Dostojevskij!


Jag önskade att jag kunde skriva något inspirerande här varje dag. Det ska bli min nya ambition med bloggen. Men jag måste ge mig själv tid åt funderingar och reflektioner också.

Mitt författande går just nu som på löpande band. Jag redigerar och skriver text som aldrig förr. Jag gillar att skriva, det har jag alltid gjort. Däremot har jag inte alltid varit direkt intresserad av böcker och ordalydelserna i dem. Mina språkliga förebilder är helt annorlunda. Jag menar inte att de är unika på något sätt för det tror jag verkligen inte. Men där andra inspireras av Oscar Wilde och Fjodor Dostojevskij har jag helt andra förebilder. De flesta har funnits där sedan barnsben och mången gång har jag inspirerats och försökt att efterlikna i mitt sätt att skriva.

Självklart är det Cornelis Vreeswijk som toppar listan. Jag upptäckte inte honom förrän efter hans död så jag var sen på det. Några år ägnade jag inte åt något annat än att fanatiskt hänge mig åt hans texter och musik. Att välja ut något exempel känns genast orättvist mot något annat så jag låter bli. Jag nöjer mig med att konstatera att om det finns någon i detta avlånga land som bör geniförklaras så har ni svaret här!

Långt tidigare upptäckte jag Povel Ramel. Hans fantastiska texter betydde mycket för mig under barndomen. Bland de första jag upptäckte var Karl Nilsson och De Små Små Detaljerna. Sedermera blev jag helt hooked på allt som kom från hans penna. Sällan har vårt land skådat en sådan medveten ordekvilibrist! Jag är barnsligt förtjust i inledningsfraserna till Sorglösa Brunn.



Hör!
Bort i parken konserterar Sorglösa Brunns oktett
Tonerna vitt och brett
klingar från lilla paviljongen.
Åtta feta gubbar, alla röda som oxkotlett,
under möda och svett,
tutar horn och klarinett
och esskornett.

Fantastiskt ordsnickeri! Jag skulle nog kunna hålla på hela eftermiddagen med att citera texter men jag låter bli. Sorglösa Brunn får räcka just nu.

Något senare i mitt liv upptäckte jag Owe Thörnqvist. Även han en fantastisk ordvrängare som med text och musik lyckades göra mig förundrad. Mina äldsta minnen är nog Tivolivisa, som jag fortfarande lyssnar på med stor förtjusning, Torsten på Skorsten och Wilma! Det var inte bara fantastiska texter utan även grym musik. Det kanske man inte kan tro att en liten kille på, jag vet inte , åtta år, skulle tycka. Men jodå. Han finns kvar i hjärat och jag köper fortfarande på mig allt material jag kan hitta. Jag skryter till och med gärna om att jag har sett honom live!


Det finns säkert fler men de här är de viktigaste av mina tidigaste referenser och jag har dem att tack för mycket! Tack grabbar för er inspiration! J


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...